Fler Skivor
Saybia
Eyes On The Highway
Machine Head
The Blackening
Vanessa
The Wise & The Constant Guardian
Finger Eleven
Them vs. You vs. Me
Isis
In The Absence Of Truth
The Haunted
The Dead Eye
 
Låtlista
1. Clenching The Fists Of Dissent
2. Beautiful Mourning
3. Aesthetics Of Hate
4. Now I Lay Thee Down
5. Slanderous
6. Halo
7. Wolves
8. A Farewell To Arms
Machine Head
(Roadrunner Records), 2007

Redan innan inspelningen av "The Blackening" höjde Robb Flynn rösten och utlovade en "Master of Puppets" för det nya millenniet. Ett kaxigt uttalande som i de flesta andra bands fall skulle bemötas med skeptiska miner. I fallet Machine Head bemötes utspelet, i alla fall hos mig, med entusiasm för är det något band som kan leverera något som kan bli en ny milstolpe inom genren och göra en skillnad så är det detta Oakland-band.

Machine Head har under karriären gjort diverse musikaliska utflykter för att på senaste släppet "Through the Ashes of Empires" (2003) hitta tillbaka till den tunga och aggressiva musik som gjorde dem till giganter i genren i samband med debutsläppet 1994. Från att ha flirtat med Hip-hop på "The Burning Red" (1999) till att nästan falla samman efter besvikelsen med "Supercharger" (2001) har bandet nu reste sig på nio och förefaller starkare än någonsin. Med Phil Demmel, Robbs gamle polare från Vio-Lence tiden, på gitarr verkar det som om bandet hittat den stabilitet som till viss del saknats efter Logan Maders avhopp 1998.

Stabilitet är något som går igen i musiken. För även om undertecknad ställt sig frågande till vissa av bandets beslut kvarstår faktumet att allt bandet släppt ligger högt över medel. Så är även fallet på "The Blackening". Kanske är det till och med så att denna giv ligger högt över allt annat bandet spelat in. Om "Through the Ashes of Empires" var ett formbesked som hette duga så är "The Blackening" OS-guldet runt halsen. Musik i denna genre blir sällan så här bra. Robb Flynn vrålar ut texterna som en besatt, gitarrsolona är så vackra att även den mest garvade hårdrockare borde lyfta på hatten och Dave McLain? ja vad ska man säga? Mannen är en mänsklig trummaskin!

Låten "Aestethics of Hate" är kanske den det snackats mest om innan släppet. Låten är baserad på en artikel skriven av William Grim dagarna efter mordet på Pantera-gitarristen Darell "Dimebag" Abbott. I artikeln angriper Grim hårdrockare i allmänhet och Dimebag i synnerhet på ett väldigt smaklöst och hänsynslöst sätt. I låten vänder Robb på myntet och utsätter herr Grim för en verbal arkebusering. Textrader som "For the love of brother, I will sing this fucking song, aesthetics of hate, I hope you burn in hell" spottas ut med en sådan frenesi att nackhåren ställer sig på ända. Robb har aldrig låtit så arg på skiva förut.

Om "The Blackening" blir den milstolpe bandet utlovat och uppenbarligen hoppas på står skrivet i stjärnorna. Vad som dock redan är klart är att detta är bandets starkaste giv på länge, hur den kommer att betraktas när bandets karriär summeras är svårt att idag sia om.

Text: Martin Trägårdh

Publicerad 22 Maj 2007

Kommentarer:

Namn
Kommentar
Skriv: PFaV (case-sensitive)
Dra pilen till höger (Kräver JavaScript)
arrow-right_white.gif